Hon har förändrat synen på förlossning

När Sophianytt träffar Gudrun Abascal på BB Sophia är det bara några dagar innan den nya förlossnings-kliniken ska öppna och för att låna Gudruns egna ord är det ”fullt kaos”.

Om kaos är samma sak som kartonger överallt, provisoriska skyltar och personal som sitter i möten så stämmer det nog. Men när hon sedan börjar berätta om verksamheten tycks det mesta vara på plats, utom huvudpersonerna – alltså föräldrarna och de nyfödda barnen.

– Vi kommer att arbeta på ett annorlunda sätt än andra förlossningskliniker, berättar hon. Här ska samma personal följa familjen genom hela processen, från de blivande föräldrarna kommer in till kliniken tills de åker hem.

Det är det stora engagemanget och den starka drivkraften att ge kvinnorna den allra bästa förlossningsupplevelsen som har bidragit till att göra Gudrun Abascal till en legend i förlossningssammanhang.

Under sina 44 år som barnmorska har hon gjort sig känd som förespråkare av kvinnors rätt att bestämma över sina kroppar och sina förlossningar. Hon har skrivit två storsäljare om födande och medverkat i otaliga tidningsartiklar och tv-program. Och inte minst, hon har blivit belönad med S:t Eriksmedaljen för sitt arbete inom förlossningsvården. Det samtidigt som hon har fortsatt att arbeta som barnmorska och har vid det här laget varit med vid flera tusen förlossningar.

– Varje gång är lika fantastisk. Att få vara med en födande kvinna är en riktig egotripp. Det ger livsnärvaro på ett sätt som är svårt att få någon annanstans.

2001 var hon med och startade BB Stockholm, den första privata förlossningskliniken i Sverige. Och nu 2014 gör hon det igen med BB Sophia, den här gången som vårdchef och chefbarnmorska.

– BB Sophia är så mycket större än BB Stockholm. Här har vi ett helt trevåningshus som enbart är byggt för att föda barn i. Vi har egen neonatalavdelning och en operationsavdelning som bara kommer att användas för våra behov. Det känns fantastiskt.

Intresset för att få arbeta på BB Sophia har varit rekordstort, över 200 sökte till de 80 barnmorsketjänsterna. Och en av de viktigaste anledningarna till att de sökte jobbet var just att få arbeta med Gudrun Abascal.

Att det skulle bli barnmorskeyrket Gudrun skulle ägna sig åt stod tidigt klart. Den första praktiken på sjuksköterskeutbildningen var förlagd till en förlossningsklinik och det klickade direkt.

På den tiden rådde en stor auktoritetstro och kvinnorna gjorde som barnmorskan sa. Barnen låg på en särskild barnsal och kvinnorna fick bara träffa sina barn när de skulle ammas – och det enligt ett strikt schema. Alla kvinnor skulle vara kvar på BB en vecka efter förlossningen, och gick de hem tidigare måste de skriva ut sig på egen risk.

– Det var barnmorskan som visste och kunde. Kvinnornas egna erfarenheter räknades inte.

Gudrun bröt mot den rådande ordningen. Hon gick runt och pratade med kvinnorna och frågade vad de tyckte var viktigt för att få en bra förlossning. Det gav många nya insikter och kunskaper.

– Jag minns speciellt en bondmora från Norrtälje som skulle föda sitt tredje barn. Hon berättade om sina tidigare förlossningar, vi hade väldigt trevligt och allt löpte på bra. Men plötsligt hände något, hon blev helt tyst och förlossningen avstannade. Jag frågade vad som var fel, barnet var ju nästan ute. Hon sa att hon inte kunde föda förrän barnmorskan hade kommit. När jag förklarade att det var jag som var barnmorskan blev hon jätteförvånad, så ung och så trevlig kan väl inte en barnmorska vara tyckte hon. Det lärde mig att  det är viktigt att vara tydlig med vilken roll vi har i förlossningsrummet.

Sedan dess har mycket hänt inom förlossningsvården. Papporna är välkomna vid förlossningen, kvinnorna får ha sina barn hos sig hela tiden, vill någon föda så naturligt som möjligt går det också bra och den som vill ha full smärtlindring får det. Överhuvudtaget räknas de blivande föräldrarnas åsikter på ett helt annat sätt i dag.

– Kvinnan och hennes partner är mer förberedda än tidigare och vet vad de vill. På gott och ont skulle jag säga. De vill ha samma kontroll över födandet som de har över allt annat och vill ha garantier för att allt ska gå bra. Går inte detta så finns det i dag kvinnor som är beredda att avstå helt och hållet. Och kanske är detta extra tydligt i Stockholm där kvinnorna tenderar att skjuta upp barnafödandet. En 18-åring tror att hon är odödlig och tänker inte så mycket på riskerna, medan en 38-åring har en helt annan förståelse för vad som kan hända.

BB Sophia kommer att ha ett nära samarbete med Sophiahemmet Högskola, både vad gäller utbildning och forskning. Studenterna på barnmorskeutbildningen som startar till hösten kommer till stora delar ha sin verksamhetsförlagda utbildning på BB Sophia. Närheten till en förlossningsklinik kommer också ge stora möjligheter till patientnära forskning.

– Det kommer att bli berikande också för oss som arbetar här, att få reflektera över vad vi gör på jobbet och hur vi kan utveckla metoder och tänkande för att bli ännu bättre.

För Gudrun har det varit viktigt att fortsätta arbeta kliniskt också sedan hon blivit chef.

– Det är viktigt både för att jag ska kunna vara en bra förebild för de andra barnmorskorna men också för mig själv så att jag följer med i utvecklingen. Och ska jag kunna förverkliga min dröm om att ge de blivande föräldrarna den bästa upplevelsen måste jag vara chef.Nu kan jag påverka utvecklingen av förlossningsvården på ett helt annat sätt än om jag enbart arbetade som barnmorska.

Text: Inger Sundelin
Foto: Samuel Unéus

Tidigare publicerad i SophiaNytt nr 1 2014