Kerstin Brismar är en auktoritet inom diabetesvården. Hon är  specialiserad inom endokrinologi och diabetologi och var under tio år chef för diabetessektionen på Karolinska sjukhuset. Det och en professur i diabetesforskning gör att hennes ord väger tungt när hon talar om dagens vårdsituation.

– Vården fungerar inte som jag skulle önska. Sjukhusen kan i dag bara erbjuda specialistvård för patienter med diabetes typ 1 medan alla som har typ 2 hänvisas till primärvården.

Problemet med uppdelningen anser hon är att många allmänläkare inte har tillräcklig kunskap om diabetikers behov och problem.

– Många har förlorat förtroendet för vården när läkaren kan mindre än de själva. Men situationen är än allvarligare eftersom typ 2-diabetiker är de som får de allvarligaste följdsjukdomarna. Utan rätt behandling ökar deras lidande – och samhällets kostnader stiger.

Diabetesmottagningen på Sophiahemmet lockar patienter som inte är nöjda med den vård de får på andra ställen.

– Min dröm är att få utveckla mottagningen ytterligare. Genom att samla alla olika specialister på ett ställe skulle patienternas livssituation kunna bli bättre och vi kunde skapa en modell för hur diabetesvården ska fungera.

Ett hinder för att förverkliga idén är att politikerna inte kan bestämma sig för hur den vård de betalar för ska se ut.

– Politiker är medvetna om problemen, men trots det vill de att primärvården även i fortsättningen ska ansvara för en stor del av vården.

Diabetesmottagningen kan i dag bara ta emot patienter som betalar själva eller genom sitt försäkringsbolag. En lösning som Kerstin Brismar jobbar hårt för att förändra. Men ännu har landstingspolitikerna inte velat teckna ett vårdavtal som skulle göra kostnaden för patienterna samma här som på länets sjukhus och vårdcentraler.

Den kraftiga ökningen av diabetes har skapat en debatt ifall det är vår livsstil med fel kost, för lite motion och mycket stress som är orsaken.

– För typ 1 finns ingen sådan koppling där- emot är livsstil en av flera orsaker till att typ 2 ökar. Debatten har gjort att många av mina patienter känner sig utpekade som personer med dåliga vanor, detta trots att de oftast inte lever på annat sätt än de flesta av oss.

För att hitta personer med stor risk att få diabetes har diabetesmottagningen startat ”Diabeteslivlinan” tillsammans med Storstockholms Diabetesförening och Ringeson Healthcare. Ett projekt där anställda erbjuds en enkät där en mängd riskfaktorer vägs samman. Har man diabetes i släkten och en livsstil som ytterligare ökar risken erbjuds man utbildning och stöd för att minska risken att bli sjuk.

Även vad en diabetiker ska och bör äta debatteras. Läkaren Annika Dahlqvist är en av dem som anser att det enda rätta är fet mat och minimalt med kolhydrater. Kerstin Brismar ger henne delvis rätt, metoden fungerar om man endast vill sänka sockernivån i blodet.

– Jag kan ändå inte rekommendera det eftersom dieten ökar risken för allvarliga skador på blodkärlen. Mitt råd är att vi alla ska skära ner på kalorierna och kolhydraterna, främst de snabba, och att vi ska äta regelbundet och mindre portioner.
Kerstin Brismar är hoppfull inför framtiden. Även om hon inte tror att vi inom överskådlig tid kommer att kunna bota diabetes finns det en rad nya läkemedel som kommer att innebära att diabetiker får färre och lindrigare kompli­kationer.

Magisterprogram för diabetessjuksköterskor

Sophiahemmet Högskola planerar för ett magisterprogram för sjuksköterskor med inriktning mot diabetesvård. Kursen är på 60 högskolepoäng. Våren 2010 startar en 7,5 poängskurs: ”Att leva med diabetes – psykologiska aspekter”. Kursen betonar ett patientcentrerat förhållningssätt och förbereder sjuksköterskor inför arbetet med att stödja och utbilda patienter i att hantera sin kroniska sjukdom. Läs mer här.

Tidigare publicerat i SophiaNytt nr 1 2009

Text och foto: Per Westergård

 

Senaste artiklar

Till toppen