– Vi ser oss som en självklar aktör i utvecklingen här i Stockholm. Sophiahemmet har redan det mesta som behövs för att utgöra ett Specialistcentrum inom ramen för visionen för FHS. Vi har därför deltagit mycket aktivt i olika referens- och arbetsgrupper både vad gäller diskussionerna kring vårdgivarnas olika roller men också i kompetens och utvecklingsfrågorna. Vi är ett levande exempel på att det går att kombinera olika vårdgivare, samordnade resurser, utbildning och forskning och bra samarbete med såväl akut- som universitetssjukhusen.
Vi förbereder oss redan nu genom att vårdgivare som har möjlighet övergår till vårdvalssystem, vi renoverar och investerar i våra byggnader för att klara nya krav, få in nya verksamheter och möjliggöra för en utbyggnad av utbildningsvolymen. Men framför allt fortsätter vi att vara delaktiga i
arbetet med FHS.
– Vi är ett stort antal aktörer som deltar både från de offentliga och privata vårdgivarna. Arbetsgrupperna träffas en gång per månad för att diskutera ett antal frågeställningar som FHS programkontor tagit fram. I den grupp jag deltar diskuterar vi verksamhetsinnehållet på Nya Karolinska Solna kontra övriga akutsjukhus och vård utanför sjukhusen. I princip hela sjukvårdsstrukturen.
Vårt fokus är patienten i centrum, där patienten har nära till vården och kan välja mellan olika vårdgivare och påverka sin egen vård. Utgångspunkten är att framtidens patient får rätt vård i rätt tid på rätt plats och att vården bedrivs i nätverk runt patienten.
Det är stora frågor som diskuteras och vi får även ”hemläxor” att fundera kring, till exempel vad Sophiahemmet kan bidra med när NKS verksamhetsinnehåll definieras. Vilka patientgrupper kan Sophiahemmet ta emot från akutsjukhusen och hur många – och hur det påverkar Sophiahemmets vårduppdrag och vilka resurser som krävs hos oss.
Flera parallella arbetsgrupper diskuterar andra områden; psykiatri, geriatrik,
rehabilitering, barn, cancerplan, akutomhändertagande, kompetensförsörjning, lokaler, innovation och utveckling.
Det är en stor utmaning hela sjukvårdsstrukturen står inför och det viktiga är att våga se och prova nya möjligheter inom vårdprocesser. Det behövs en samordning mellan offentliga och privata aktörer eftersom vi är beroende av varandra.
– Framtidens hälso- och sjukvård ändrar förutsättningarna för den verksamhetsförlagda delen av alla professionsutbildningar inom vårdområdet. Den delen av utbildningen kommer i mindre utsträckning än i dag att äga rum inom sluten vård och vi måste därför hitta nya arenor för den samtidigt som vi bibehåller och vidareutvecklar kvaliteten. Här får närsjukhus, specialistkliniker, primärvård och kommunal vård och omsorg en allt större betydelse.
Vi behöver även förändra den teoretiska utbildningen för att anpassa studenternas kunskaper till de nya förutsättningarna. Dessutom behövs kompetensutveckling av yrkesverksamma sjuksköterskor eftersom
den framtida vården blir mycket mer specialiserad och kommer att förändras i snabb takt. ”Det livslånga lärandet” får alltså en ännu större betydelse.
Framtidens hälso- och sjukvård innebär spännande utmaningar och möjligheter för Sophiahemmet Högskola, inte minst i form av skräddarsydd utbildning för yrkesverksamma sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor.
Tidigare publicerad i SophiaNytt nr 2 2012
Läs mer i artikeln Framtidens sjukvård är här.