Fler invånare, nya behandlingar och ökade förväntningar hos patienterna ställer krav på en ny hälso- och sjukvård.

Det kan knappast ha undgått någon, det stora byggprojektet vid Norrtull som ska bli Nya Karolinska Solna. Ett helt nytt akutsjukhus med supermoderna lokaler, forskning i frontlinjen och akutsjukvård i världsklass.

NKS, som ska ta emot de första patienterna 2017 och stå helt klart 2018, är kanske den mest påtagliga symbolen för den stora förändring som hälso- och sjukvården i Stockholm just påbörjat och som i sin tur beror på att behoven hos stadens invånare förändras.

Skälen till förändringen är många. För det första växer Stockholm snabbt. Vi blir närmare 40 000 fler invånare varje år och snabbast ökar andelen barn och äldre. Det vill säga de åldersgrupper som har störst vårdbehov.

För det andra ökar behoven av och förväntningarna på vård på grund av att fler sjukdomstillstånd kan behandlas och att behandlingsmetoderna blir bättre.

För det tredje blir patienterna mer medvetna om sina rättigheter och mer pålästa om såväl sitt sjukdomstillstånd som om olika behandlingsalternativ.

Till det kommer att det fria vårdvalet införs inom allt fler specialistområden och att stockholmarna i högre grad än människor ute i landet i allt högre utsträckning är benägna att söka läkare. Statistik från landstinget visar att besöken på sjukhusens akutmottagningar ökade med sex procent, medan befolkningen ökade med två procent år 2011.

För att möta de nya förutsättningarna och, inte minst, för att ha råd med dem, har landstinget tagit fram en plan för en helt ny hälso- och sjukvård där NKS bara är en av pusselbitarna.

Grundtanken i den nya planen är att patienterna ska erbjudas en mer sammanhållen vård. Basen är den egna husläkaren som följer patienten under en längre tid och lär känna honom eller henne.

När patienterna behöver specialistvård är det i första hand sjukhus som har specialistvård men inte är akutsjukhus som ska ta emot dem. Dels för att avlasta akutsjukhusen så de kan koncentrera sig på de svårast sjuka och på komplicerade olycksfall, dels för att det ska bli enklare och gå snabbare för patienterna att få specialistvård.

Överhuvudtaget ska de sjukhus som har specialistvård i såväl öppen- som slutenvård få en mer framträdande roll i framtiden. Inte minst när det gäller eftervård, rehabilitering och palliativ vård. Därför kommer antalet vårdplatser utanför akutsjukhusen att öka.

I första hand vill landstinget ge Danderyds sjukhus, Capio S:t Görans sjukhus och Södersjukhuset ökade resurser och fler vårdplatser, men även de mindre sjukhusen i länet, både landstingsägda och privatdrivna, ska få utökade uppdrag.

Utöver det ska en utbyggnad av den avancerade vården i hemmet, till exempel av cancerpatienter, också öka servicen till patienterna och avlasta akutsjukvården.

Enligt landstingets handlingsplan ska dessutom patientnära forskning bedrivas inom hela vården, oavsett vårdgivare, där fokus ska ligga på de stora folksjukdomarna och frågor som är viktiga för invånarna i Stockholm.

Exakt vad den nya hälso- och sjukvårdssatsningen kommer att innebära för Sophiahemmet och andra privata aktörer är svårt att säga i nuläget. Men det står helt klart att det behövs både fler vårdplatser och fler sjuksköterskor för att målen ska kunna uppnås.

Text: Inger Sundelin
Foto: NKS

Tidigare publicerad i SophiaNytt nr 2 2012

Läs mer i artikeln Tre röster om FHS…

Senaste artiklar

Till toppen