En del av förklaringen till varför så många drabbas av stroke finns i vår livsföring. Därför är en stor del av Sophiahemmets förebyggande insatser inriktade mot att hitta de personer som löper en stor risk att få en stroke.
Stroke, eller slaganfall, är ett samlingsnamn för en rad olika Incidenter med det gemensamt att de förhindrar fritt blodflöde i hjärnan, vilket i sin tur kan resultera i allvarliga skador. Orsaken är vanligtvis en propp eller att ett av hjärnas blodkärl har brustit. Tillståndet är allvarligt eftersom en akut syrebrist leder till att de drabbade nervcellerna dör.
Varje år får 30 000 svenskar stroke, ett stort antal dör medan andra får så svåra hjärnskador att de blir invalidiserade. Ytterligare 8 000 personer får årligen TIA, en övergående syrebrist i hjärnan som i sig inte behöver ge några skador men som kan vara en allvarlig varning om att en stroke är på väg.
– Stroke är en realitet för de flesta läkare som jobbar på Sophiahemmet. I grunden är det en hjärt- och kärlsjukdom vilket innebär att alla som har invärtesmedicin som specialitet är engagerade. En fullskalig stroke får alltid neurologiska konsekvenser vilket medför att många andra specialister också involveras för att göra livet efter ett slaganfall så bra som möjligt. Dessutom är en stor del av sjukhusets förebyggande insatser inriktade mot hjärt- och kärlsjukdomarna och att hitta de personer som löper en stor risk att få en stroke. Däremot har Sophiahemmet ingen akutvård, säger Peter Möller som är chefläkare på Sophiahemmet.
Om du misstänker att du eller någon annan person har fått en stroke är det bråttom. För varje minut som går ökar risken för att skadorna på hjärnan blir större vilket i sin tur försvårar rehabiliteringen. Kalla därför omedelbart på ambulans, det finns ingen tid att gå omvägen via en vårdcentral.
Förklaringen till att vi får stroke finns till viss del att hämta i vår livsföring. Precis som för övriga hjärt- och kärlsjukdomar ökar risken av övervikt, rökning, högt blodtryck och en stor mängd kolesterol. Men det finns fler orsaker, till exempel kan en hjärtflimmerattack resultera i att blodlever från hjärtat vandrar iväg till hjärnan och proppar igen ett blodkärl.
– Tidigare var det inte självklart att läkare ansåg att hjärtflimmer behövde behandling för strokerisken. I dag betraktas flimmer som en kronisk sjukdom som alltid ska behandlas med blodförtunnande mediciner. Kosten är också en viktig del i vår livsföring.
I grunden gäller det gamla rådet att vi inte ska äta mer än vad vi förbränner. Tidigare hade dietråden ett dominerande fokus på kolesterolet och att det är fett som bör undvikas, i dag är de flesta läkare och forskare överens om att även minska intaget av kolhydrater.
Peter Möller vill framför allt rekommendera det franska förhållningssättet till mat och måltiden, där födoämnena är varierade och balanserade och portionerna betydligt mindre än vad som är normalt i Sverige.
– Ät mycket frukt och grönt. Och drick kaffe, drycken har en rad goda effekter både för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och demens. Liksom att ett glas vin till middagen varje dag också har medicinska fördelar.
Tidigare publicerat i SophiaNytt nr 2 2010
Stroke eller TIA visar sig som en plötslig förlust av olika funktioner som styrs av hjärnan.
Läs mer om stroke i artikeln “Ätandet ett problem för strokepatienter”
08-406 20 00