Herr P har varit Annika Laacks följeslagare i tretton år. Inte för en dag, inte för en minut har han lämnat henne. Herr P står får Parkinsons sjukdom och påverkar allt i hennes liv. På gott och på ont.
Annika Laack var 42 år, gift tvåbarnsmor och hade en egen frisörsalong när hon fick sin diagnos.
Det började med att hon upptäckte att den ena armen inte riktigt hängde med i samma tempo som den andra. Men det var inget som fick henne att tänka på Parkinsons sjukdom.
– Det är ju bara något som äldre får.
Till slut sökte hon läkare för sina besvär. Där tog det inte lång tid innan hon fick besked att hon hade drabbats av parkinson.
Det blev början på en resa som nu har pågått i tretton år, och som kommer att fortsätta under resten av hennes liv.
– Först förnekade jag allt, det kunde inte stämma att jag var sjuk. När jag till sist insåg att det var sant föll jag rakt ner i ett svart hål. Där blev jag kvar i ett år ända till dess att min dotter lyckades få mig att inse att jag hade mycket kvar att leva för och att jag faktiskt inte mådde så dåligt.
Annika fortsatte att jobba som frisör i sju år men till sist gick det inte längre. Att klippa var inte det stora problemet, utan att allt tog så mycket längre tid.
– I stället började jag utbilda mig med inriktning på idrott och hälsa med förhoppningen att jag en dag skulle bli en ”Parkinson-coach”.
Det lyckades och i dag jobbar jag på Neurology Clinic på Sophiahemmet. En av mina arbetsuppgifter är att prata med personer som nyligen har fått veta att de har parkinson.
Med det har hon blivit en person som hon själv hade velat få träffa när hon fick sin diagnos.
– Att prata med någon som har egna erfarenheter av sjukdomen är viktigt. Förhoppningvis kan jag hjälpa människor att ta sig ur det svarta hål som alla ofrånkomligt ramlar ner i när de inser att de har en allvarlig sjukdom som kommer att vara livet ut. Det gäller att inte fastna i en depression, det är fullt möjligt att leva ett gott liv men det gäller att man själv gör det bästa av situationen.
Vid sidan av de enskilda samtal hon har med patienter på Neurology Clinic leder hon nu även samtalsgrupper där både personer med Parkinsons sjukdom och deras anhöriga träffas för att prata och stötta varandra i vardagen. Samtalsgruppen ingår i ett forskningsprojekt som leds av Susanne Axenbo, koordinator på Neurology Clinic, och finansieras med stöd av Sophiahemmet,ideell förening.
Det är vanligt att Parkinsonpatienter drabbas av sömnsvårigheter. Det har också varit Annika Laacks stora problem.
– Det har blivit många vaknätter genom åren men jag har lyckats vända dem till något positivt. Det har blivit en tid som jag använder för att skriva, antingen på min blogg eller på den pågående boken om hur det är att leva med Herr P.
Hittills har Annika skrivit fyra böcker på temat men om det blir fler är mer osäkert. Det för att hon nyligen fått en elektrod inopererad som stimulerar hjärnan och gör att hon mår bättre och nu kan sova på nätterna. Ska det bli fler böcker måste hon hitta skrivtid någon annan tid på dygnet.
Finns det något positivt med att leva med Herr P?
– Absolut. Jag har studerat, vilket jag förmodligen inte skulle ha gjort om jag inte blivit sjuk. Numera är jag även mer ödmjuk och uppskattar det lilla i vardagen. Men om jag ska vara helt ärlig kan han gärna få lämna mig i fred nu.
Parkinsons sjukdom
Varje år får 2 000 personer i Sverige diagnosen parkinson. Det är en progressiv neurologisk sjukdom som påverkar flera signalsystem och som leder till en nedbrytning av de nervceller i hjärnan som producerar signalsubstansen dopamin. En liknande nedbrytning sker naturligt med åldrandet, men processen är mycket snabbare hos den som är sjuk.
Skakningar, stelhet och långsamma rörelser är vanliga symtom men de icke-motoriska problemen har uppmärksammats mer under senare år.
Det är ännu inte klarlagt vad som orsakar parkinson. Mögelgifter och syntetiska droger är en möjlighet, andra orsaker kan vara skador på vissa specifika gener men även hjärnskador kan ge de typiska symtomen.
Att få en sjukdom som parkinson kan innebära stora förändringar, särskilt för den som är i yrkesverksam ålder, men med rätt behandling går det ofta att fortsätta att leva ett aktivt liv i många år.
Sophiahemmet, ideell förening har beviljat forskningspengar till det projekt som bedrivs vid Neurology Clinic under ledning av Susanne Axenbo. Projektet syftar till att ge patienter och anhöriga stöd i vardagen.