Sophiahemmets satsning på läkarbesök via datorn är ett exempel på framgångsrik digitalisering i vården. Nöjda patienter sparar tid genom att slippa resa och fler kan snabbt få vård.
Förra våren började Husläkarmottagningen Sophiahemmet med videomöten med patienterna. Resultatet blev så lyckat och uppskattat att tjänsten permanentats.
– Vi använder video vid återbesök och det gör att vi kan snabba på processen betydligt. En patient som gjort en magnetröntgen kan få ett videomöte redan dagen efter i stället för att ringa mottagningen, boka en återbesökstid och behöva vänta ett par veckor, säger Catarina Bergsten, specialistläkare i allmänmedicin på Husläkarmottagningen.
Många fördelar
Både hon och kollegan Michaela de Waern ser många fördelar med video- möten. Kortare möten ger ett effektivare flöde och gör att de hinner träffa fler patienter. För patienterna innebär det att de snabbare kan få en tid och slipper resan till sjukhuset.
– Jag hade en patient som var på sitt lantställe och inte kunde ta sig hit, då hade vi ett videomöte i stället. Många som är på jobbet tycker det är smidigt med 15 minuters videomöte för att spara tid, säger Michaela de Waern.
För att kunna använda tjänsten måste patienterna ladda ner en app. Identifieringen inför videomötet görs med mobilt bank-id. Framöver kommer appen att kopplas till ett digitalt triageringssystem där patienten även kan göra egna bokningar.
Digitala vårdbesök
Husläkarmottagningen har tagit initiativ till gemensamma forskningsprojekt med högskolan kring digitalisering och digitala vårdbesök.
– På sikt kommer vi nog att använda fler verktyg där patienterna själva kan skicka in data till oss om till exempel blodtryck och puls. I höst börjar vi använda videomöten vid vårdplaneringsmöten för äldre där primärvården, sjukhuset och kommunen ska träffas för att samordna vården efter en sjukhusvistelse. Det gör att vi alla kan spara mycket tid, säger Catarina Bergsten. Sophiahemmet och Sophiahemmet Rehab Center (SRC) har investerat i ett nytt IT-system som gör det möjligt att ha gemensamma digitala vårdplaner trots att de använder två olika journalsystem.
– Tack vare den digitala vårdplanen kan vi kommunicera mycket mer effektivt med patienten men också med andra vårdgivare. Den gör också att patienten blir mer delaktig i sin vård eller rehabilitering, säger Hilmar Gerber, verksamhetschef på Husläkarmottagningen Sophiahemmet.
– Med detta hoppas vi kunna utveckla vår verksamhet och fortsätta ligga i framkant när det gäller att erbjuda bra vård som involverar patienten, säger SRC:s vd Stefan Andersson.
Utmaningar driver på
Digitaliseringen inom vården drivs på av flera olika anledningar, säger Johan Assarsson, vd för Inera som koordinerar de gemensamma IT-satsningarna inom hälso- och sjukvård på nationell nivå.
– Utmaningar som brist på arbetskraft och ett ökat vårdbehov, i takt med att befolkningen växer och blir allt äldre, gör att vi måste hitta nya arbetssätt, säger han.
Sedan slutet av mars 2018 är alla landsting och regioner anslutna till Journalen, som gör att patienter i hela Sverige kan gå in och läsa sina egna journaler. Fram till nu har tjänsten haft 1,8 miljoner användare. 1177 Vårdguiden har ungefär 8 miljoner besök per månad.
Journalen används sedan en tid även av Sophiahemmets vårdgivare inom Vårdval Stockholm, vilket gör att patienterna kan hålla sig uppdaterade på ett annat sätt än tidigare.
Johan Assarsson är övertygad om att det på sikt kommer många lösningar som revolutionerar hela vården. Ett område är hemsjukvård för äldre.
– Där finns en rad digitala lösningar som kan förbättra tillvaron, som doseringsrobotar som hjälper patienterna att ta rätt mängd medicin vid rätt tid och hemmonitorering, där patienternas tillstånd övervakas på distans, säger han.
Utvecklingen är rekordsnabb
Redan i dag finns robotar som kan assistera vid operation, bland annat på Sophiahemmet. Och det är bara början.
På Karolinska Institutet pågår just nu ett forskningsprojekt där man testar artificiell intelligens, AI, för tolkning av röntgenbilder.
Utmärkande för tekniker som AI och självlärande datorprogram är att de utvecklar sig efter hand. När systemet väl lärt sig att tolka en bild är det redo för mer avancerade frågeställningar .
– Ofta räcker det med 100–1 000 bilder för att det ska förstå sammanhangen och kunna ge hyfsade svar, säger Max Gordon, överläkare och forskare i ortopedi på Danderyds sjukhus och den som leder projektet.
Inom kort ska systemet implementeras och testas i verkliga miljöer. AI lämpar sig väl för medicinområdet och kommer att bli ett viktigt hjälpmedel i framtiden. När det gäller röntgenområdet blir det snart möjligt att hämta in mer information, ställa bättre diagnoser och anpassa behandlingarna utifrån det.
Patologi och genetik är andra områden där AI kan göra stor nytta, till exempel för att bedöma tumörer.
– Vi står inför en stor revolution, säger Max Gordon.
Parallellt med detta har ett nytt forskningscenter, Medtech Science & Innovation, inrättats i Uppsala. Ett samarbete mellan universitet, sjukhus och företag.
– Ett av målen är att minska tiden för implementering av ny medicinteknik inom vården. I dagsläget tar det ungefär 17 år för en innovation att nå ut. Nu siktar vi på runt tio år, säger Fredrik Nikolajeff, ledare för det nya centret.
Här pågår också forskning kring nya typer av digitala sensorer som kan utläsa avancerad information på molekylär nivå.
Vid sjukdomar som Parkinson och Alzheimer kan de nya sensorerna potentiellt upptäcka förändringar i hjärnan i ett tidigt skede.
– Det bidrar både till en säkrare diagnos och att de läkemedelsbolag som ska testa läkemedlen kan vara säkra på att patienterna i studien verkligen har den diagnos läkemedlet är avsett för.
Forskningsområdet datorstödd kirurgi handlar om att ta fram digitala verktyg som kan hjälpa kirurger att planera så att ingreppet blir så litet som möjligt.
– Utvecklingen på hela det här området går väldigt snabbt. Det talas om att nästa generation Iphone kommer att ha en infraröd kamera. På sikt kanske en sådan kan användas för att skanna vad som finns under huden, till exempel för att upptäcka tumörer, säger Fredrik Nikolajeff.
Text: Sara Bergqvist
Foto: Samir Soudah
08-406 20 00