Det har gått 42 år sedan Bosse Carlsson började arbeta på Sophiahemmet. Mycket har förändrats, men en hel del är också sig likt. Som fastighetstekniker är hans uppgift att se till att allt i lokalerna fungerar så att verksamheterna helt kan ägna sig åt patienter och studenter.
Det är tidig morgon på Sophiahemmet. Fastighetsteknikern Bosse Carlsson har varit på plats sedan strax efter sex. Nu är klockan sju och dags för den dagliga ”rundan” då alla fastighetstekniska system ska kontrolleras.
– Jag har alltid trivts bra på Sophiahemmet. Det är varierande arbetsuppgifter, trevlig stämning, bra människor och jag lär mig nya saker hela tiden, säger Bosse som är en av 30-talet medarbetare affärsområdet Facility Management (FAM).
FAM:s uppgift är att skapa de bästa förutsättningarna för att Sophiahemmets verksamheter helt och fullt ska få ägna sig åt sina patienter och studenter. Här ingår fastighetsskötsel, it, telefoni, service, vaktmästeri och tvätt men förvaltning och utveckling av Sophiahemmets fastigheter ett av mest centrala områdena.
Började som 17-åring
Det är inte många som slår Bosse i anställningstid. Han kom till Sophiahemmet första gången när han var 17. En kompis hade tipsat om att sjuksköterskeskolan behövde en vaktmästare. Han sökte och fick börja nästan omgående.
På skolan bytte han glödlampor, smorde gnisslande dörrar och fixade allt annat som behövdes för att verksamheten skulle fungera. Och när de första kopiatorerna gjorde sitt intåg på skolan blev det han som tog hand om dem.
– Det föll sig naturligt. Jag var yngst och nyfiken på den nya tekniken, säger han.
Åren gick och i mitten av 90-talet började han se sig om efter ett nytt jobb. Då dök erbjudandet om att bli fastighetstekniker på sjukhuset upp. Han tackade ja. Det blev ett nytt jobb, fast på samma arbetsplats.
Tre nya hus
Det har hänt mycket under de år som Bosse arbetat på Sophiahemmet. Verksamheter har
lagts ner eller förändrats och många nya har tillkommit. För att inte tala om alla nya byggnader. Sedan 1977 har tre hus byggts på området. Nu senast ökade också antalet kvadratmeter som FAM ansvarar för från 32 000 till 40 000 i och med att Sophiahemmet även tagit större delen Lill-Janshuset som ligger en bit utanför grindarna.
– Det har också kommit många nya medarbetare, idag är vi mer än 1200 på området. I början kände jag i princip alla som arbetade här vid namn, men så är det förstås inte längre.
Däremot vet nog de flesta som arbetar här vem Bosse är. Om inte annat känner de igen skramlet från den stora nyckelknippan när han kommer gåendes.
Tillbaka till ”rundan”. Vi tar trappan ner till Sophiahemmets källare, ett område som patienterna aldrig får se och knappt några av medarbetarna heller. Här finns rum efter rum med tekniksystem som är helt nödvändiga för sjukhusets verksamheter.
Utan fungerande elförsörjning, värme, kylning av magnetkamera och operationssalar och andra fastighetssystem skulle det inte gå att bedriva sjukvård. Därför har också vart och ett av systemet ett eget reservsystem som går in ifall något skulle hända med de ordinarie.
För det sker incidenter då och då. Som för några veckor sedan när en kabel på Värtavägen grävdes av och reservsystemet fick ta över.
– Som tur hände det innan operationsavdelningen hade hunnit sätta igång dagens arbete och belastningen inte var så hög.
Ångpannor i pannrummet
Bosse går igenom varje rum, kollar mätare och bildskärmar för att säkerställa att allt fungerar som det ska. Det susar lite från anläggningarna fjärrvärme- och kyla, i övrigt är allt snyggt och prydligt. Så var det inte förr, minns Bosse. Då stod två stora ångpannor längst ner i källaren och dundrade och pyste ånga. Han minns också trädgården som låg där H-huset nu finns.
– Där fanns det krusbär- och hallonbuskar och stora plommonträd. Hit gick kökspersonalen och plockade frukt och grönsaker som skulle användas i matlagningen.
När kontrollrundan är genomförd börjar Bosse beta av de arbetsordrar som Sophiahemmets olika verksamheter har lagt in i systemet. Det är lås som kärvar, dörrar som ska smörjas, nyckelkort som ska tillverkas…
– Är det extra bråttom kommer uppdraget via telefon istället, säger han.
I samma ögonblick ringer hans mobil. Det är en av hantverkarna som behöver hjälp med att stänga av brandlarmet i en sektion och Bosse hastar iväg direkt. Men att stänga av larmet visar sig vara lättare sagt än gjort och Bosse kallar in en kollega som har full koll på hur systemet är uppbyggt.
Du-reformen hade inletts
Det är inte bara infrastrukturen och antalet medarbetare som förändrats med åren, utan också sådant som arbetsmiljö och medbestämmande. När Bosse började hade just den stora du-reformen inletts i samhället. Och så även på Sophiahemmet.
– Jag fick veta att det fanns vissa personer här som man inte skulle säga du till. Men jag har alltid duat folk – och det har gått bra.
42 år som sagt, och några planer på att byta arbetsplats har han inte.
– Nej, inte innan det är dags att gå i pension. Jag trivs alldeles för bra för det!
Text: Inger Sundelin
Foto: Pia Hultkrantz
08-406 20 00