IBD är ett samlingsnamn för en rad inflammatoriska tarmsjukdomar som snabbt sprider sig över världen. Bättre behandlig och nya mediciner gör att de allra flesta kan leva ett normalt aktivt liv.
IBD var nästan helt okänt före andra världskriget. I dag drabbar sjukdomen närmare en procent av alla svenskar. Att antalet sjuka ökar snabbt beror främst på att det är en livslång sjukdom vilket gör att patientgruppen blir större för varje år. Däremot har den individuella risken att få sjukdomen inte ökat nämnvärt under de senaste åren.
– Det totala antalet sjuka är nu så stort att vi måste betrakta IBD som en folksjukdom, säger professor Robert Löfberg som är verksamhetschef för IBD-enheten på Sophiahemmet.
Begreppt IBD, ”inflammatory bowel disease” avser en rad tarmsjukdomar där ulcerös kolit och Crohns sjukdom är de vanligaste. Gemensamt är för sjukdomarna är kronisk inflammation i tarmarna som kommer och går i skov och att de flesta som insjuknar är mellan 20 och 30 år. Ulcerös kolit ger upphov till inflammationer i änd- och tjocktarm medan Crohns sjukdom kan inflammera hela vägen från munhåla till anus.
– Tidigare var IBD en allvarlig sjukdom som ofta krävde att hela eller delar av tjocktarmen opererades bort för att patienterna skulle få ett drägligt liv. Men ingreppet var så stort att det i sig var handikappande. I dag är det få som opereras och de flesta som drabbas av IBD kan leva ett i stort sett normalt liv där barn och utbildning vanligtvis inte är något hinder, säger Robert Löfberg som varit engagerad i vården av IBD-patienter sedan 1979.
– Dagens mediciner gör att vi både kan begränsa antalet skov och se till att de som ändå kommer blir betydligt mildare. Vi har även fått tillgång till diagnosmetoder som gör att vi lättare kan hitta det fåtal patienter som har en allvarligare variant av sjukdomen och därmed ge dem en bättre omvårdnad.
För att häva mindre allvarliga inflammationer används ett läkemedel som är släkt med acetylsalicylsyra medan kortison och immunmodulerare används vid kraftigare inflammationer. För de svårast sjuka finns en ny typ av biologiska läkemedel.
Vid IBD-enheten, som hör till Stockholm Gastro center vid Sophiahemmet, bedrivs en omfattande forskning och enheten har varit med om att ta fram ett molekylärbiologiskt test som gör det lättare att fastställa vilken variant av IBD som en patient har. Samt att ta reda på vilka patienter som har IBS, en tarmsjukdom med likartade symptom men som är mindre allvarlig. Det är viktigt att fastställa exakt sjukdom eftersom de olika varianterna kräver anpassade behandlingar.
Inget vet med säkerhet vad som orsakar IBD men sannolikt finns en koppling till en modern livsstil eftersom sjukdomen nästan enbart förekommer i utvecklade länder.
– I Japan var IBD ett okänt begrepp för 25 år sedan. I dag har de fler sjuka än Sverige. Förändringen är så snabb att orsaken måste finnas i det vi stoppar i oss. Min personliga teori, som många delar men ingen har kunnat bevisa vetenskapligt, är att de processade fetterna har stor betydelse. Och här är Japan ett tydligt exempel.
– Att hitta en sushirestaurang i dagens Tokyo är svårt, däremot finns det i nästan varje kvarter en snabbmatsrestaurang. Förmodligen är det den förändringen som nu avspeglar sig i ett ökat antal sjukdomsfall.
En ökad känslighet i tarmslemhinnan för påverkan av vissa födo- och/eller tillsatsämnen hos vissa individer i kombination med någon form av interaktion med mikroorganismer är i dag den förhärskande teorin till att IBD kan uppkomma.
– Vi har svårt att hitta genetiska orsaker till sjukdomen även om det finns en något förhöjd risk att få sjukdomen om en nära anhörig är drabbad. Inte heller verkar det finnas någon psykosomatisk bakgrund till sjukdomsutbrott, men besvären som sjukdomen ger upphov till kan i sig skapa psykiska och sociala problem.
Tidigare publicerat i SophiaNytt nr 1 2010
Text och foto: Per Westergård
08-406 20 00