Som diabetespatient på Sophiahemmet känner sig Birgitta Benni-Hedfors varken som diabetiker eller patient. Här får hon vara en hel människa.
Birgitta Benni-Hedfors vet det mesta om diabetesvård. Hon har haft sjukdomen i 50 år och kan jämföra hur vården har fungerat genom åren, olika läkares bemötande och vårdsynen i de olika länder där hon har bott. Som patient på Sophiahemmets diabetesmottagning har hon mött något nytt.
– Under mitt första besök hos Kerstin Brismar pratade vi i en och en halv timme. Samtalet avslutades med att Kerstin sa: nu har vi verkligen lärt känna varandra. Det var första gången jag träffade en läkare som såg mig som en hel människa och inte bara som en patient. Och som visade att förtroende byggs bäst i en ömsesidig relation, säger Birgitta Benni-Hedfors.
Birgitta har varit patient på diabetesmottagningen i knappt ett år. Hon sökte sig dit eftersom hon länge velat ha Kerstin Brismar som läkare. Men även för att hon sökte en mottagning där det finns kompetens, som är tillgänglig och där patienterna blir väl bemötta.
På Sophiahemmet finns ett stort nätverk med andra specialiteter och det är en stor fördel eftersom diabetespatienter ofta får följdproblem av sin sjukdom, till exempel problem med ögon, njurar och fötter.
– Här har jag fått den trygghet som jag länge sökt, om diabetesmottagningen inte kan hjälpa mig finns det möjlighet att få hjälp av någon av de andra specialisterna på Sophiahemmet.
– Med min långa erfarenhet av vården har jag sett alla typer av läkare. Många är bra men systemet gör att de inte finns tillgängliga när jag behöver. Här finns alltid en möjlighet att ringa och få hjälp med kort varsel.
Tidigare publicerat i SophiaNytt nr 1 2009
Text: Pär Westergård
Foto: David Magnusson, Per Westergård