Alpinstjärnan Jessica Lindell Vikarby är tillbaka igen. I februari tänker hon vara på topp när OS i Vancouver äger rum.
– Naturligtvis är OS det stora målet men världscupen är också viktig eftersom det är så många tävlingar, säger hon. Det är viktigt att få det rätta självförtroendet som man bara får genom bra tävlingar. Det vore skönt att ha bra resultat i ryggen när jag kommer till OS. Då är det mer realistiskt att kunna prestera en topplacering.
Det var i början av februari som Jessica kraschade på störtloppsträningen i Val d’Isère. Korsbandet slets av och säsongen var förstörd. I mars opererades hon av Björn Engström på Artrokliniken och sedan dess har det blivit flera återbesök. I dag mår Jessica bra och kan träna för fullt.
– Knäet är funktionellt sett väldigt bra och jag klarar av att göra allt jag vill. Det som saknas är det sista på maxstyrkan och mjukhet/elasticitet. Förmodligen kommer det att dröja några månader till att nå dit. Jag är väldigt nöjd med det mottagande och den vård jag fått på Sophiahemmet.
Rehabträningen har Jessica genomfört på Bosön och i dag känner hon sig så gott som återställd. Hon har inte ont när hon tränar och hennes starka motivation har underlättat hela rehabiliteringsperioden.
– Det fungerar bra att åka skidor, jag blir lite stel ibland vid nya belastningar men jag får aldrig ont. Naturligtvis var jag ledsen i början efter olyckan men jag gick snabbt vidare just för att jag var så motiverad att komma tillbaka till samma nivå som jag var på när jag kraschade.
Första tävlingen efter kraschen skedde 28 november i Aspen och i favoritgrenen storslalom.
– Det är något jag har sett fram emot länge, att få känna tävlingspulsen igen, säger hon.
Tidigare publicerat i SophiaNytt nr 1 2009