Cirkusartisten Micke Lindströms svåra knäskada riskerade inte bara hans karriär, han var också hårsmånen från amputation. Men en avancerad knäoperation och en tuff rehabilitering räddade både ben och yrkesliv.

En liten miss och Micke Lindströms två meter höga baklängesvolt med skruv på hoppstyltor slutade i katastrof. Han föll handlöst åt sidan, medan benet stod kvar upprätt.

– Jag svimmade inte, men jag önskar jag hade gjort det. Smärtan var obeskrivlig, säger Micke när vi träffas drygt tre år efter olyckan.

Det blev ambulansfärd till akuten där man konstaterade att knät var illa skadat. Han skickades hem gipsad med rådet att återkomma efter helgen då en ortoped skulle vara i tjänst.

– I stället tog jag kontakt med Sophiahemmet och Capio Artro Clinic. Det är jag väldigt glad för i dag. Utan deras hjälp hade jag kanske inte kunnat gå över huvudtaget, än mindre uppträda igen.

Micke och hans bror Mattias är bäst i världen på Powerskips, som är en slags hoppstyltor och de reser jorden runt för att uppträda på event och festivaler. När vi ses har Micke just kommit hem från en sommarlång turné i Frankrike, Marocko, Turkiet och England och på de dvd-filmer han visar från föreställningen syns inte ett spår av hans svåra skada.

Men vägen tillbaka har varit lång – och fylld av hårt arbete.

Det första som hände på Sophiahemmet var att gipset togs bort och att knät röntgades igen. Läkarna konstaterade att inget i knät satt fast, ledbanden och korsbanden var av, ledkapseln hade spruckit, knäskålen hade flyttat på sig och menisken var lös.

Det blev en fem timmar lång och mycket komplicerad operation där ortopederna Peter Wange och Stefan Sundelin turades om att laga allt som var trasigt. Hade inte Micke haft sån tur i oturen att alla vener och artärer i benet var oskadda hade det kunnat gå så illa att underbenet måste amputeras.

Operationen var bara början på Mickes långa väg tillbaka.

– Jag bestämde mig från början att jag skulle komma tillbaka, säger Micke, och redan dagen efter började jag med min rehabträning. Min sjukgymnast Christina Mikkelsen stöttade och pushade mig på ett fantastiskt sätt. Men det tog ett halvår innan jag kunde sova ordentligt och det tog ett år innan jag kunde böja knät så jag fick upp hälen mot rumpan igen.

Under två år rehabtränade han hårt. I början upp till åtta timmar per dag sex dagar i veckan och på Sophiahemmet körde han som mest fyra dagar i veckan, ibland upp till tre pass per dag.Plus träning hemma. Bit för bit återvann han sin  styrka och rörlighet. Redan efter 15 månader gav han sin första show på styltor. Visserligen inte på samma nivå som innan olyckan, men programmet innehöll både dans och en volt.

Som tur är blev han aldrig rädd för att gå upp på styltorna igen. Mycket tack vare att han fick rådet av sjukgymnasten att redan i sjuksängen spänna fast dem på fötterna bara för att känna hur det kändes.

I dag är Micke så gott som helt återställd och viktigast av allt, han är tillbaka som artist igen.

– Jag gör kanske inte de allra svåraste numren längre, men det gör inte så mycket. Vår show räknas ändå till de bästa i världen.

Capio Artro Clinic på Sophiahemmet utför artroskopisk titthålskirurgi i narkos och i lokalbedövning. Alla ortopedspecialister på kliniken har bred kompetens och erfarenhet av idrottsskador. På kliniken finns även en rehabavdelning.

Text: Inger Sundelin Foto: Samir Soudah,Helena Sund

Tidigare publicerat i SophiaNytt nr 2 2010

Läs mer i artiklarna ”Ovanligt omfattande skada” och ”Det handlar mycket om mental inställning”

 

Senaste artiklar

Till toppen