Det har gjort ont, och det var tuffare än hon hade föreställt sig. Men redan några dagar efter operationen är Kristina Gröning hoppfull inför att alla besvär hon har haft så länge äntligen ska vara borta och att livet ska bli lättare att leva.
Det har bara gått fem dagar sedan Kristina Gröning opererade bort sin livmoder. Det gör fortfarande ont och det är svårt att hitta en riktigt skön ställning att sitta i, och det vackra vårvädret betraktar hon än så länge bara genom fönstret.
– Jag har länge haft problem med kraftiga blödningar som inte har velat ge med sig trots medicinering. Till sist sa min ordinarie gynekolog att enda chansen att bli kvitt mina problem var att operera bort livmodern.
Innan Kristina Gröning slutligen bestämde sig fick hon träffa gynekolog Jan Zetterström, som tillsammans med Sophia Ehrström nyligen har tagit över en av Sophiahemmets gynmottagningar. Utan stress fick hon svar på alla frågor kring operationen och om hur hennes kropp skulle reagera när hennes livmoder togs bort.
– Jag fick omedelbart ett stort förtroende för läkaren och efter samtalet var jag mindre orolig inför ingreppet. Att operera bort livmodern är lite speciellt eftersom den är en symbol för det kvinnliga, men eftersom jag har fått de barn jag vill ha var det inte något svårt beslut.
Samma dag som Kristina Gröning kom till Sophiahemmet för operation fick hon åter träffa Jan Zetterström. Han var den som skulle utföra operationen och hon fick på nytt gå igenom vad som skulle hända och tid att ställa alla de frågor som snurrat runt i hennes huvud.
– Både hans och den övriga personalens bemötande gjorde mig helt lugn. Jag skulle önska att alla som kommer till ett sjukhus kunde få samma omvårdnad och omtanke som jag har fått. För de allra flesta är det viktigt att bli sedd som en person och inte bara som en patient.
Kristina Grönings livmoder avlägsnades med hjälp av titthålskirurgi, ett ingrepp som är mer skonsamt än en traditionell bukoperation. Men de första dygnen efteråt var tuffa.
– Trots att jag hade ont kunde jag åka hem efter två dygn. Eftersom jag när som helst kunde ta kontakt med både läkarna på gynmottagningen och vårdavdelningen kändes det bra. Hur bra ett sjukhus än är så är det skönare att få vara hemma. Dessutom tror jag att man blir fortare återställd om man får vila ut i sin normala miljö.
Att ta bort en livmoder är ett stort ingrepp och därför blev Kristina Gröning sjukskriven i fyra veckor. När knappt en av dessa har gått börjar livet kännas lite lättare. Kanske kan det bli en del promenader med hundarna inom kort men än så länge är det den övriga familjen som får sköta den sysslan.
Text: Per Westergård
Foto: Samir Soudah
Tidigare publicerad i SophiaNytt nr 1 2012
08-406 20 00