Sophiahemmets gamla magnetkameror har gjort sitt. Nu har de ersatts med en ny som ger läkarna mer detaljrika bilder och patienterna behagligare undersökningar.
När magnetkamerorna kom på 1980-talet revolutionerades läkarnas möjligheter att se in i våra kroppar. Nu var det inte bara hårda strukturer som kunde fångas och analyseras utan även tredimensionella och detaljrika bilder av bland annat muskler, hjärnan eller bukens inre organ.
Magnetröntgen är den folkliga benämningen för tekniken men är inte korrekt eftersom inga röntgenstrålar används. I stället är det en kombination av magnetfält och radiovågor som gör att kroppens vätemolekyler låter sig fångas på bild. För patienter är en undersökning med magnetkamera mer skonsam än en traditionell röntgenundersökning där en joniserad strålning slår sönder molekyler i kroppen.
Aleris Röntgen, ett av de vårdgivande företagen på Sophiahemmet, har precis ersatt en äldre kamera med en ny. Ett byte som dock inte har varit helt enkelt då en magnetkamera väger fem ton och har en storlek som gör det omöjligt för den att fraktas genom dörrar. För att klara av att lyfta ut det gamla och för att ta in det nya har en rad väggar rivits.
Fördelen med den nya kameran är att dess magnetfält är starkare vilket gör att bilderna blir mer detaljrika. Upplösningen kan ofta vara högre än en millimeter.
– Även för den stora grupp patienter som tidigare upplevt obehag i samband med undersökningar är den nya kameran välkommen. En bredare och kortare tunnel gör att risken för cellskräck minskar, säger Lars Ahlander på Aleris Röntgen.
Tidigare publicerat i SophiaNytt nr 1 2009
08-406 20 00