Uppdrag: rädda hjärtan

Hjärt- och kärlsjukdomar är i dag är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Men det finns hopp. Professor Mårten Rosenqvist viger sitt liv åt forskning och arbete inom hjärtsjukvården.

– Orsaken till att så många dör i hjärt- och kärlsjukdomar är att vi blir allt äldre. Det har till och med kungen märkt som i dag skickar ut rekordmånga hälsningar till nyblivna 100-åringar, berättar förste livmedikus Mårten Rosenqvist som tar emot i sitt arbetsrum på Södersjukhuset i Stockholm.

Det är mestadels här han verkar som professor i medicin med särskild inriktning mot kardiologi, men han bedriver även arbete på Sophiahemmets Hjärt, lung- och allergimottagning. Mårtens bakgrund är minst sagt gedigen men han vill inte kalla sig för superguru inom hjärtområdet. Men klart är att han är eldsjälen bakom många initiativ som genomförts för en bättre hjärtsjukvård i Stockholm.

Just nu är ett av hans hjärteprojekt att skapa bättre förutsättningar för de cirka 1 000 personer som drabbas av hjärtstopp ute på gatan eller i hemmet varje år.

– Ute på gatan är prognosen för överlevnad fortfarande mycket dålig trots att det finns massor att göra för patienterna direkt på plats. Inne på sjukhuset däremot, finns all kunskap och kompetens som krävs, säger han.

Det stora glappet mellan utgången av hjärtstopp i vardagslivet och sjukhusmiljö har gjort att Mårten Rosenqvist och hans medarbetare initierat ett projekt där både brandkår, polis och taxichaufförer nu har defibrillatorer i sina bilar och goda kunskaper i hjärt-lungräddning.

Överlevnaden på gatan har ökat från två till åtta procent sedan projektet startades. Annan forskning som Mårten Rosenqvist ligger bakom är den som nu bevisat att det inte påverkar resultatet om hjärt-lungräddning genomförs med enbart kompressioner.

– Den nya vetskapen gör att människor blir mer benägna att hjälpa till vid ett hjärtstopp ute på gatan eftersom vi nu kan slippa inblåsningar och närkontakt med den sjuka, säger Mårten.

En annan utmaning som hjärtsjukvården står inför är enligt Mårten att på sikt kunna framställa patientsäkra läkemedel utan biverkningar till de cirka 150 000 svenskar som lider av förmaksflimmer eller oregelbunden hjärtrytm.

Förmaksflimmer ger en ökad risk för stroke och Mårten Rosenqvists dröm är att kunna behandla och förebygga hjärnblödning eller hjärninfarkt så tidigt som möjligt. Hans forskning har bland annat visat att allt för få människor med förmaksflimmer behandlas med Waran, ett blodförtunnande läkemedel som minskar risken för stroke. Om alla som behövde blodförtunnande medel fick behandling skulle antalet strokepatienter minska radikalt.

Till hösten kommer han återigen föreläsa för de hjärtsjuksköterskor som studerar kardiologisk omvårdnad på Sophiahemmet Högskola.

– Det är alltid roligt att få dela med sig av sina kunskaper och lite nyheter när gäller behandlingsmetoder och resultat på ett personligt sätt. Studenterna på högskolan är väldigt erfarna och kunniga vilket höjer nivån på föreläsningen.

Sammantaget tycker han att Sverige har en bra hjärtsjukvård och att utvecklingen går framåt.

– Jag tror inte att det dröjer länge förrän vi ser konstgjorda hjärtan som kan ersätta de biologiska. Hjärtan som lätt opereras in och sedan byts ut när de inte fungerar längre.

Hjärtkurser:

Sophiahemmet Högskola erbjuder flera distansutbildningar inom kardiologisk omvårdnad. Kurserna är inriktade på följande områden: hjärtsvikt, ischemisk hjärtsjukdom, kvinnohälsa ur ett kardiologiskt perspektiv samt EKG- och arytmitolkning. Läs mer på Sophiahemmet Högskola

Tidigare publicerat i SophiaNytt nr 1 2010

Text: Pia Hellsing
Foto: Samir Soudah