Hon valde bort karriären som hjärtspecialist för att i stället arbeta med förebyggande hälso- och sjukvård. Ett beslut hon aldrig har ångrat. Möt Margareta Hellerstedt Scheen, chef för Hälsocentralen sedan 17 år.
Trots, eller kanske tack vare, att Margareta Hellerstedt Scheen var ett öronbarn som liten var hon tidigt klar över sitt yrkesval. Hon skulle bli läkare.Efter studentexamen i Eskilstuna blev det medicinstudier på Karolinska Institutet och när de fem och ett halv åren var till ända gick hon efter allmäntjänstgöring direkt vidare med sin specialistutbildning inom hjärt- och kärlsjukdomar.
– Men jag kände snart att det inte var rätt för mig. Jag ville arbeta med hela människan, inte bara med ett organ, berättar Margareta.
I början av 80-talet kom hon i kontakt med Paul Hall som 1975 startade Hälsocentralen på Sophiahemmet och hon började jobba extra på
kliniken vid sidan av sitt arbete på Karolinska.
– Jag tyckte det var jättekul och kände att det passade mig.
Ungefär då började Margareta och hennes man planera för barn och hon insåg att det skulle bli svårt att få ihop livet som småbarnsmamma med arbetet och forskningen på KS. Så när ett erbjudande om att bli företagsläkare på dåvarande Vin & Sprit dök upp slog hon till.
– Jag vet att mina kollegor på KS tyckte att jag bytte ner mig som lämnade ett så tjusigt jobb, men för mig var det helt rätt beslut.
Som företagsläkare var hon placerad mitt i spritfabriken i Liljeholmen och fick ta hand om såväl patienter som skadat sig i jobbet som dem som hade ont av annan anledning eller i själen.
– Här fick jag använda hela mitt kunnande och arbeta både med hälsovård och sjukvård.
I samband med EU-inträdet förlorade Vin & Sprit sitt monopol och anläggningen i Stockholm skulle läggas ner. Margareta blev då kontaktad av ledningen för Sophiahemmet som tyckte det var dags för henne att komma tillbaka till Hälsocentralen, och året därpå blev hon chef för verksamheten.
Nu har det gått 17 år och Margareta har svårt att tänka sig ett mer intressant jobb.
Till Hälsocentralen, som firade 35 år som klinik förra året, kommer människor för att göra hälsoundersökningar. Majoriteten kommer via sitt företag som har avtal med Hälsocentralen, men det finns även de som kommer privat.
Varje år genomförs cirka 12 000 hälsoundersökningar och lika många sjukvårdsbesök. Under årens lopp har det upptäckts – och kunnat behandlas – många allvarliga sjukdomar, inte minst bröst- och prostatacancer.
– Det unika med Hälsocentralen är kontinuiteten. Våra patienter möter samma läkare varje gång och det ger oss en bra bild av patientens hälsostatus. Det finns läkare hos oss som har följt sina patienter i 30 års tid.
Om det finns något generellt problem för människor i dag så är det att få ihop livspusslet, anser hon. Alla har fulltecknade almanackor också på helgerna och har helt förnekat sitt behov av pauser och lugn och ro.
– Så har vi alla dessa mobiler som är ständigt påslagna. Att hela tiden bli störd av telefonen gör att vi tappar fokus och med det också tempo. Det finns en överdriven tro på att det är bra att göra flera saker samtidigt. Risken är stor att det blir dålig kvalitet i stället.
En stor del av läkarnas arbete på Hälsocentralen handlar om att hjälpa människor att komma tillrätta med livsstilsproblem som stress, övervikt, sömnproblem och liknande.
Här ser hon att det ökande stillasittandet är det mest allvarliga, eftersom rökningen minskar i stora delar av befolkningen.
– Det är väldigt mycket fokus på maten i dag, vad man ska äta eller inte äta för att må bra, men än viktigare är att vi rör på oss dagligen. Fysisk aktivitet minskar inte bara risken för hjärt- och kärlsjukdomar, det hjälper oss också att hålla oss friska, aktiva och rörliga högt upp i åldrarna.
Däremot är det inte lika vanligt med utmattningssyndrom i dag som det var i början av 2000-talet, konstaterar hon.
– Det är svårt att säga vad som hänt. Vi vet ju inte heller riktigt vad det var som orsakade att vissa blev sjuka. Forskarna tror att det kan ha med mängden stresshormon hos den enskilda individen att göra. De som inte förmår bilda tillräckligt med stresshormon som kan svara på de stressituationer de ställs inför blir i högre grad utmattade än de som har stora mängder stresshorman.
En central del av hennes arbete är att ge råd i livsstilsfrågor.
– Om jag träffar en 27-åring som aldrig motionerar men röker och bälgar i sig litervis med öl varje helg, ser jag det som min skyldighet som läkare att säga till att det inte går att fortsätta så, säger Margareta. Och ofta har det också effekt, det kan vi se på hur personens värden förbättras.
För Margareta själv är det en självklarhet att prioritera sådant som hon mår bra av och kan hämta kraft från. Hon promenerar till och från jobbet året om, tränar på gym och ser till att sova ordentligt.
Text: Inger Sundelin
Foto: David Magnusson
Tidigare publicerad i SophiaNytt nr 2 2011
08-406 20 00