Sven Olof Wikström är en av en handfull plastikkirurger i världen som rekonstruerar öron. Han har hjälpt ett hundratal människor, som av olika skäl saknar ytteröron, att få en högre livskvalitet.
SO Wikström delar sin arbetstid mellan Plastikkirurgiska institutet i Malmö och Sophiahemmet. Han är från början öron-, näs- och halsläkare, men valde tidigt att vidareutbilda sig
inom rekonstruktiv plastikkirurgi.
– På den tiden, vi pratar början av 90-talet, gjordes enstaka rekonstruktioner av öron men det blev sällan bra. Jag tog kontakt med den amerikanske plastikkirurgen Burt Brent, som
har varit en av världens främsta inom öronrekonstruktion, och det ledde till att jag fick resa till USA för att lära mig mer.
SO Wikström reste sedan tillbaka till Sverige, började operera och ryktet om hans skicklighet spred sig snabbt. I dag kommer hans patienter från hela Europa, och han har även fått förfrågningar från Mellanöstern, Egypten och Indien.
Att skapa ett nytt öra är ett rent hantverk. Man tar brosk från patientens revben och skulpterar ett öra med patientens friska öra som mall.
– Jag har suttit hemma i mitt kök i många timmar och skurit ut öron i potatis. Ett mycket bra sätt att öva skulptering, säger SO Wikström.
Hans vanligaste patient är ett barn vars öron är missbildade från födseln, så kallad mikroti. De operationerna är lite mindre riskfyllda genom att det inte finns ärr efter tidigare operationer och att huden ofta är mjuk och elastisk.
Operationen görs i tre steg, berättar han.
– Först tar vi ut brosk och skapar ett öra, sedan görs en ficka under huden där det nya örat förs in. Ett dränage sätts in och i nästa steg sugs luften ut och då formar sig huden efter brosket.
Vid nästa operationstillfälle skapar SO Wikström örats baksida med hjälp av tunn hud från patientens ljumske. Och vid den tredje operationen görs mindre justeringar.
När det kommer till patienter som av olika skäl har förlorat hela örat, till exempel i en olycka eller på grund av en tumörsjukdom finns det ofta mycket ärr och huden är skadad. Tekniken kallas Fri lambå och innebär att vävnad med blodkärl och nervtrådar flyttas från en del av kroppen till en annan.
Då får örat av revbensbrosk växa samman under huden på patientens underarm. En liten ”ballong” spänner först ut huden på armen tills det finns tillräckligt med hud för att lägga in det nya örat. Efter sex veckor sätts örat, med vidhängande nerver och blodkärl från armen, på plats och kopplas samman med kärl och nerver i halsen.
– På så sätt får örat känsel, precis som ett riktigt öra, säger SO Wikström, som var en av de första i världen att lyckas med den här metoden.
SO Wikström är sedan fyra år president i ISAR, international society for auricular reconstruction, där specialister inom öronrekonstruktion från hela världen samlas.
– Sett ur ett internationellt perspektiv är behovet av den här specialkompetensen stort. Bara i Kina har man ungefär en halv miljon fall av patienter med omfattande öronskador.
Text: Inger Sundelin
08-406 20 00