Aldrig har svenskarna varit så väl insatta i hälso- och kostfrågor. Samtidigt är vi mer stillasittande än någonsin och matvanorna är långtifrån bra.
– Det nya, moderna levernet är livsfarligt, säger livsstilsprofessorn Mai-Lis Hellenius vid en föreläsning på Sophiahemmet Högskola.

Det finns närmare tre miljoner studier om fysisk aktivitet och hälsa. Budskapen utifrån dessa är att vi lever längre om vi motionerar och äter hälsosam mat.  Något som inte är någon direkt nyhet eller särskilt svårt att förstå.

– Kunskapen om livsstil och hälsa har ökat extremt mycket det senaste decenniet, men vi underskattar ändå livsstilens betydelse trots att vi vet så mycket om den. Vardagsrörelsen underskattas men varje steg vi tar räknas och påverkar hälsan i positiv riktning, säger Mai-Lis Hellenius som gärna titulerar sig livsstilsprofessor.

Gör oss sjuka
Hon är just professor vid Karolinska Institutet med fokus på fysisk aktivitet och matvanor och kliniskt verksam överläkare vid Livsstilsenheten tema hjärta och kärl vid Karolinska Universitetssjukhuset. Hela sitt yrkesverksamma liv, ungefär 40 år, har hon forskat, undervisat, skrivit böcker och träffat patienter om och kring dessa frågor. Hennes budskap idag är att dåliga matvanor gör oss sjuka. Svenskarna äter sämst i norden trots att vi, enligt Mai-Lis, är i det närmaste fixerade vid mat och hälsa.

– De fetter vi äter byggs in i våra cellväggar. Det visste vi inte så mycket om för 10 år sedan. Men forskningen fortsätter och vi har lärt oss massor nytt om allt ifrån gröna blad till bioaktiva fettsyror, berättar Mai-Lis Hellenius.

Hon säger att vi i vår del av världen får i oss för mycket animaliska och för lite fleromättade fetter. Många barn äter ohälsosamt vilket kan vara en del av förklaringen till ADHD, allergier, autoimmuna sjukdomar och typ 1-diabetes. Lösningen på detta är enligt Mai-Lis att äta mat där huvuddelen av kostintaget består av grönsaker, frukt och bär och vegetabiliska fetter. Animaliskt protein och snabba kolhydrater ska utgöra en betydligt mindre del. Sen är det rörelse som gäller.

– I genomsnitt sitter svensken nio timmar om dagen. Det är livsfarligt! Men för att folk inte ska känna skuld kommer de fantastiska fynden att två minuters bensträckare sänker blodsockret med 30 procent, sänker blodtrycket och gör oss piggare.

Vardagsmotionen avgör
Det är alltså inte de tuffa träningspassen som är avgörande för ett långt och hälsosamt liv, utan vad vi gör den tid, ca 116 timmar i veckan, vi inte motionerar (cirka tre timmar per vecka) eller sover (cirka 49 timmar per vecka). Då handlar det om att gå till jobbet, leka med barnen, ta trappan istället för hissen, ta gå-möten eller sträcka på benen en gång i halvtimmen.

– Bara genom det kommer den som inte hinner eller orkar träna långt! Den lilla rörelsen är helt underskattad, säger Mai-Lis Hellenius.

Hennes stora drivkraft är att visa på hur mycket hälsa det finns att vinna på en bättre livsstil. Depressioner kan förebyggas, sömnen och problemlösningsförmågan bli bättre. Dessutom kan vi påverka risken att få exempelvis hjärtinfarkt, stroke Alzheimer, Parkinson och en rad olika cancerformer.

– Min dröm är att skolan och mödravården ska bli mer hälsofrämjande. Tänk om vi kan vaccinera in hälsosamma levnadsvanor. Då skulle vi komma långt!

Text och foto: Pia Hellsing

Senaste artiklar

Till toppen